Copy-paste handbok mot rasism

Bemöt de rasitiska kommentarerna på din blogg genom att använda UMR Copy-paste motagument!

Nu lanserar Ungdom Mot Rasism det kortaste men vassaste verktyget mot rasism i valrörelsen. ”Copy Paste Handboken – ett verktyg mot rasism” innehåller ett 20-tal påståenden och frågor som synliggör orimligheten i rasismens myter.

>>Alla korta smarta argument finns här
>>Läs mer på www.rostademokratiskt.se

Folkmordet i Rwanda


”När vi ska försöka dra lärdom av folkmordet i Rwanda finns det två budskap som är viktigare än alla andra. För det första får vi aldrig glömma det som hänt. För det andra får vi aldrig sluta arbeta för att förhindra nya folkmord. Våra tankar går till offren – över 800 000 oskyldiga människor som på mycket kort miste sina liv. Våra tankar går också till de överlevande. Deras förmåga att gå vidare fortsätter att inspirera oss. Vi har alla ansvar för att hjälpa dem att bygga upp sina liv på nytt. Hur annorlunda hade det inte varit om vi, världssamfundet, hade agerat rätt och i tid?”

Förenta Nationernas generalsekreterare Ban Ki Moon (Från FN:s webbplats ”Lessons from Rwanda”)

Efter andra världskriget antog världens ledare, skrämda av nazistregimens massmord på judar, 1948 års Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, numera känd som Folkmordskonventionen.
I den kriminaliserades för första gången folkmord och världens ledare förband sig att förebygga och bestraffa detta. De deklarerade högtidligt att det aldrig skulle få hända igen – men det gjorde det, i såväl Bosnien som Rwanda.

Lär dig mer om folkmordet i Rwanda i Forum för levande historias material om Rwanda som de tog fram i samband med ett minnesdagsprojekt förra året – 15 år efter folkmordet.  

Filmer om folkmordet i Rwanda
Nedan finner ni exempel på filmer som skildrar vad som hände i Rwanda 1994. Innan ni ser klippen vill jag varna för att de är ganska hemska.
 
Hotel Rwanda


Beyond the gates (shooting dogs)
 

Shake hands with the devil

Böcker om folkmordet i Rwanda:
Vägen mot ett folkmord: Rwanda 1994, Ingela Eriksson
Kris i Centralafrika, Charles Freeman   
Men jag överlevde, Révérien Rurangwa

Uppdrag granskning om mänskliga kvarlevor och Sveriges rasbiologiska historia

Författaren Maja Hagerman sitter i utställningen (O)mänskligt och berättar om Sveriges rasbiologiska historia.

Igår sändes Uppdrag granskning Kultur, programmet tar upp de ämnen utställningen (O)mänskligt handlar om. Skallmätningar, skelett på museer, rasbiologisk forskning och tvångssteriliseringar hänger alla samman och visar en inte så smickrande del av Sveriges historia.

I många av Sveriges museer finns mänskliga kvarlevor i samlingarna, skallar och skelett som vittnar om en del av vår historia då människor kategoriserades och gjordes till forskingsobjekt för rasbiologer. Svenska vetenskapsmän samlade in mänskliga skelett från Sverige och resten av världen. Samtidigt börjar de rasbiologiska ideerna växa sig starkare och vetenskapsmän så som Anders och Gustav Retzius börjar skallmäta och forska på olika ”folktyper”.

Sverige var ett föregångsland med riktig spetsforskning inom rasbiologin, med det rasbiologiska institutet i spetsen. Institutet och tvångssteriliseringarna fortsatte i Sverige även långt efter det att andra världskriget var över.
Se programmet och besök utställningen - detta är en del av vår historia alla bör känna till!

De förmedlar rättvisa

 
Ibland är det svårt att hitta rätt person till uppdraget. Var finns till exempel alla kvinnliga programmerare eller manliga barnmorskor? Och varför är alla biologer äldre vita män?

Rättviseförmedlingen hjälper dig att hitta alternativ ifrån underrepresenterade grupper. De vill korrigera skevheter och verka för en rättvis representation i arbetslivet. Målet är ett samhälle där kön, ålder, utseende och ursprung inte begränsar personers möjligheter och rättigheter.

Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård var söndaggäst i Morgonpasset helg. Lyssna på programmet! Rättviseförmedlingen finns på facebook!

100 inlägg för allas lika värde!

(O)mänskligt har sedan den 7 mars 2010 publicerat 100 inlägg!
Genom att ta upp frågor om diskriminering, normer och människorsyn belyser vi hur sorteringen av människor fortsätter. Detta i förhoppning om att ni får nya insikter och skapar egna åsikter i riktning mot allas lika värde.

Kämpar för barns rättvisa i Uganda


I Malmö finns ett gäng ungdomar som sommaren 2008 startade en förening vid namn Golomolo. Föreningen samlar in pengar i syfte att hjälpta till att utveckla ett barnhem/skola i Golomolo, Uganda. Tanken är att med långsiktiga och hållbara projekt möjliggöra för utsatta och föräldralösa barn genom utbildning och uppfostran på skolan i Golomolo. I samarbete med den ugandiska organisationen Gossace vill föreningen även främja barnens rättigheter i Uganda.

Bilden innehåller de flesta av de som engagerar sig i arbetsgruppen och är tagen under föreningens årsmöte i februari 2010

Många av medlemmarna har själva finansierat resor till Gossace för att knyta kontakter och fördjupa samarbetet med den inhemska organisationen Gossace. Det de såg och upplevde av skolan och människorna där var mycket inspirerande och förtroendeingivande. Föreningen Golomolo är fulla av beundran över det arbete som görs och de människor som viger sina liv för dessa föräldralösa barn. Historien bakom barnhemmets början är verkligen värd att läsas, här!

ALLA pengar som samlas in till skolan går direkt till barnen och om du vill hjälpa till finns det många tillvägagångssätt (följ länken).

En av kampanjerna föreningen håller i för att samla in pengar är ”ge en dag”, vilket innebär att du helt enkelt räknar ut hur mycket du tjänar på en dag och ger det till barnen i Golomolo. Läs mer om Golomolo på deras hemsida!

Regler och tillgänglighet


Vi vill uppmärksamma tankar som medför till ett mer tillgängligt samhälle för funktionshindrade. Arkitektrådet påminner om att alla nybyggda hus måste vara tillgängliga. De har kommit fram till att de minsta måtten enligt svensk standard (1,7×1,9 meter) inte är tillräckliga om man vill ha ett tillgängligt badrum med duschkabin. Kanske måste minsta tillåtna badrumsmåttet ökas för att underlätta för tillgänglighet? Läs mer här!